Grå import: hitta den bästa affären
Till att börja med är det värt att notera att en juridisk definition av "parallellimport" inte existerar. Under tiden bygger parallellimport på grundval av den etablerade praxis i allmänhet innebörden av märkesvaror till territoriet i ett land där sådana varor inte säljs av varumärkesinnehavaren eller annan enhet efter samtycke från innehavaren.
Nu kan vi gå in i detalj om de karakteristiska egenskaperna hos parallellimport.
För det första bör importören förstås som en entitet som kommer in i originalvaran, i motsats till de enheter som godkänts av varumärkesinnehavaren (officiella distributörer, återförsäljare, etc.).
För det andra bör de importerade varorna ha identifiering (unik) märkning.
För det tredje bör importtillståndet (inledande av tillstånd) från varumärkesinnehavaren saknas, det vill säga importören och innehavaren saknar avtalsförhållande.
Låt oss ta en titt på ett klassiskt system med deltagande av en rysk entreprenör.
En rysk entreprenör reser utomlands där han / hon köper en försändelse originalvaror för vidareförsäljning på den ryska marknaden. Entreprenören motiveras av en naturlig önskan att sänka kostnaderna samt att hitta den bästa affären och lämpliga affärsvillkor.
Faktum är att inköp av varor till ett högre pris från en officiell distributör är mycket mindre lönsamt än att betala ett lägre producentpris fastställt, låt oss säga för de tredje länderna.
På så sätt använder entreprenören en "parallell" snarare än en officiell försäljningskanal (agerar via officiella distributörer i sitt hemland). Det här är namnet på hela systemet - "parallellimport" eller "grå import" - kommer från. Visserligen var denna del av materialet bara en bekräftelse på den information som läsaren redan känner till.
Låt oss gå vidare till den mest intressanta frågan. Är parallellimporten laglig i Ryska federationen?
För att svara på denna fråga bör vi börja med det primära begreppet som används för att överväga frågan, vilket är principen om utmattning.
Denna princip kan i huvudsak sammanfattas på följande sätt: Om innehavaren sålde (lanserad i civilcirkulation) sina varor, förlorar han sin rätt att ytterligare diktera sina nya ägare villkoren för sin försäljning, lämna in fordringar som uppstår till följd av brott mot rätten till sådant varumärke (t.ex. ersättningskrav) och hindra vidareförsäljning av varorna.
Det finns tre typer av utmattningsprincip (nedan kallat EP): nationell, internationell och regional.
Den nationella principen innebär att uteslutande ägares rättigheter endast uttömmas om de lanseras i omlopp inom ett land. Oavsett upprepad försäljning av varor i utlandet kommer import av sådana varor i ett land med det effektiva nationella parlamentet att kräva varumärkesinnehavarens samtycke. Med andra ord innebär lansering av varor i omlopp i sitt ursprungsland utmattning av exklusiva rättigheter till varumärket endast i detta land snarare än deras automatiska utmattning i andra länder i resten av världen.
Den internationella principen innebär uttömning av exklusiva rättigheter till ett varumärke i förhållande till de varor som sätts i omlopp både i ursprungslandet och i något annat land i världen.
Den regionala chefen skiljer sig från den internationella som baseras på territorialitet: Försäljning av märkesvaror på territoriet i ett av regionerna innebär uttömning av exklusiv rättighet i de andra regionerna.
I Ryska federationen implementeras den nationella principen om uttömning av exklusiv rättighet i EU - den regionala, medan i Kina - den internationella.
Det nationella parlamentet är införlivat i den ryska lagstiftningen uttryckligen i konsten. 1487 i RF CC, som föreskriver uttömning av ensamrätten till ett varumärke i förhållande till de varor som sattes i omlopp på RF-territoriet direkt av innehavaren eller med hans samtycke.
Följaktligen måste samtycke från varumärkesinnehavaren erhållas för att importera varor med ursprunglig märkning i RF.
Enligt den effektiva ryska lagstiftningen ska varje användning av ett varumärke utan rättighetshavarens samtycke vara olagligt (artikel 1484 i RF CC). Den angivna artikeln innehåller endast en preliminär lista över möjliga användningar av ett varumärke.
Import av varor som bär ett varumärke anses vara ett särskilt sätt att använda varumärket.
Importering av originalvaror utan samtycke från varumärkesinnehavaren utgör en olaglig användning av innehavarens varumärke som är föremål för civilansvar.
En varumärkesinnehavare har rätt till de rättsmedel som avses i den allmänna regeln - Art. 1252 i RF CC (krav på rätt erkännande, förbud mot användning etc.), liksom den särskilda regeln - Art. 1515 i RF CC (krav på ersättning för förluster eller ersättning).
På detta sätt uppfyllde domstolen skadeståndsanspråk för sådana varumärkesinnehavare företag som LONGINES, OMEGA, RADO som väcktes mot de tilltalade till saluförsäljningen av ursprungliga klockor inom RF-området, men minskade det begärda beloppet till RUB 2,5 miljoner. till förmån för var och en av kärandena. Under förfarandet höll domstolen inte argumentet för en av de svarande om omöjligheten att tillämpa den territoriella principen om utmattning till Internet (Ruling of RF SAC om avslag på hänskjutande av ärendet till RF SAC Presidium daterat 15.07. 2014 nr SAC-12583/13).
I den rättsliga praxisen kan man hitta rekordbeloppet ersättningsbelopp som höjdes mot importören av varumärkesinnehavaren. Till exempel krävde varumärkesinnehavaren av medicinsk utrustning i ett av fallen kompensation i beloppet 20 000 RUB. (Domstolens beslut om immateriella rättigheter daterad 19.06.2014 under ärendet nr. А76-17672 / 2013).
KRUSOVICE varumärkesinnehavare var inte så lycklig, domstolen minskade ersättningsbeloppet från RUB 1 mln. (RUB 10 000 för varje fall av överträdelse - 100 flaskor med den ursprungliga märkningen importerades) till RUB 30 000 (Beslut av Moskva District AC daterad den 25.02.2013 under ärende nr. А40-23850 / 12-27-216
Är innehavaren berättigad att kräva att importören drar tillbaka sin försäljning och förstör den importerade varan?
Dessa krav, i synnerhet tillbakadragande från cirkulation och förstörelse på bekostnad av violatorn, får endast höjas av varumärkesinnehavaren med avseende på förfalskade varor. Enligt den effektiva regeln (artikel 1515 i RF CC) ska de förfalskade varorna innefatta de varor som har ett olagligt placerat varumärke eller liknande märkning till förväxlingsgraden. Inotherwords, counterfeitalwaysmeansfake.
Till exempel, enligt ett välkänt fall med varumärkesinnehavaren Porsche Cayenne S, fann domstolen inte skälen att erkänna de importerade bilarna som förfalskade. Detta berodde på att bilarna hade original märkning placerad av innehavaren själv. (Beslut av RF SAC daterad 03.02.2009 under fall nr. А40-9281 / 08-145-128).
Ett föremål för parallellimport kan inte betraktas som förfalskade varor på grund av att det producerades och märktes utan att det strider mot tredje mans exklusiva rättigheter. Detta innebär att innehavare inte kan administrera straffrättsliga sanktioner som föreskrivs för försäljning av förfalskade varor till importörerna som straff. Producenten av motoroljor MAGNATEC och EDGE väckte således en domstolsfordran mot CASTROL LIMITED och krävde särskilt att dra tillbaka och förstöra olagligt importerade produkter som kallar förfalskade varor. Domstolen avfärdade emellertid kravet på ovan nämnda grunder (Domstolens beslut om immateriella rättigheter daterad den 24.10.2013 i mål nr. А53-33004 / 2012).
Parallell import och administrativt ansvar
Otvetydigt åläggs vissa civilrättsliga påföljder överträdelser för parallellimport, men hur är det med administrativa sanktioner?
Olaglig användning av varumärken omfattas av administrativt ansvar (artikel 14.10 i AOC). Skiljeförfarande, särskilt beslut i plenum i RF SAC av den 17 februari 2011 nr 11 påpekar otvivelaktigt att sanktionerna enligt art. 14.10 i AOC gäller endast de enheter som är involverade i produktion och försäljning av förfalskade varor. Därför kan entreprenörer som ökar parallellimporten andas lätt, de är säkra från administrativt ansvar för olaglig import av unika varor.
Rättsmedel som är tillgängliga för innehavare vars rättigheter har brutits till följd av parallellimport har beskrivits ovan. Och vilka motargument används vanligtvis av brottslingarna?
Låt oss undersöka några av dem.
Ett argument av violatorn att han / hon importerar varorna som inte säljs ser ut som ett barns lek och omedelbart avskedas av domstolarna som osubstanserade.
Huvudargumentet i svarandens ståndpunkt är hans / hennes punkt att innehavarens handlingar syftar till begränsning av konkurrensen och utgör inget annat än en missbruk av rätten. Faktumet återspeglar faktumet FAS: s ställning som aktivt förespråkar legalisering av den aktuella typen av import. Den positiva effekten av en sådan legalisering kan ses i konkurrensstimulering, expansion av försörjningskedjor, liksom till slutkonsumentens tillfredsställelse.
Naturligtvis överensstämmer allt som skrivs ovan inte minst med de internationella företagens intressen, som vill ha ett monopol på sina produkter och diktat oavsiktligt villkoren för försäljningen till distributörerna.
För närvarande kan företrädare för småföretag, som även stöds av FAS, inte kunna lobbyisera via RF CC de ändringar som skulle legalisera parallellimport. Mer så efter införlivandet av RF SAC och RF SC. Under tiden bör små importörer frukta rättsliga förfaranden i skiljedomsdomstolar, varefter de lätt kan behöva dela med en pen öre.
22 januari 2019
David G.
Vår advokatbyrå tillhandahåller olika typer av juridiska tjänster i många ryska städer (inklusive Novosibirsk, Tomsk, Omsk, Barnaul, Krasnoyarsk, Kemerovo, Novokuznetsk, Irkutsk, Chita, Vladivostok, Moskva, Sankt Petersburg, Ekaterinburg, Nizhniy Novgorod, Kazan, Samara, Chelyabinsk, Rostov-on-Don, Ufa, Volgograd, Perm, Voronezh, Saratov, Krasnodar, Tolyatti, Sochi).
Vi kommer gärna ha dig som vår klient!
Ring oss eller skriv till oss just nu!
Telefon +7 (383) 310-38-76
E-post info@vitvet.com
Vetrov och Partners advokatbyrå
mer än bara juridiska tjänster
